Det bor ett par hundar bakom oss som från tidig morgon till kväll varje dag sitter i sin bur med betonggolv, de skäller dagarna i sträck och jag vaknar varje morgon flera gånger av deras skall och låter ledsna. När husse visar sig skäller hundarna glatt och hoppar mot honom och skuttar runt i buren. De är aldrig ute och går utan får bara sitta där i sin bur.

Vi brukar stå och inspektera dem för vi tycker så otroligt synd om dem.

Ibland kan man faktiskt fråga sig varför vissa har djur?